Vad innebär journalistik?
Insamling, urval, bearbetning och rapportering av information rörande aktuella händelser och nyheter är vad journalistik handlar om i grund och botten. Det rör sig helt enkelt om data som samlas in, analyseras, sammanställs och sprids via olika typer av medier.
Oftast sker detta med hjälp av en journalist som, efter att ha granskat och sammanställt alla data, sprider nyheten via analoga och/eller digitala mediekanaler. Nyheten når läsaren, som i sin tur sprider den vidare i diverse sociala sammanhang, vilket nuförtiden oftast sker via internet.
Spridningen av nyheter
Att internet har blivit en av de främsta informations- och åsiktskällorna säger en del om samtiden. Nyheter är inte längre något vi endast kan läsa om i dags- och kvällspressen eller höra på tv; det är i högsta grad något vi får till oss i det vi brukar referera till som ”det dagliga bruset”.
Journalistiska media har alltså gått från att omfatta tryckpress, radio och tv till att även omfatta sociala medier såsom podcasts, bloggposts, tweets och så vidare. Ett beteende som inte bara har utvecklats och spridit sig i Sverige, utan något som har skett över hela världen.
Parallellt med att begreppet journalistik har blivit något av en allmän egendom pågår det diskussioner om vad som anses vara seriös journalistik. En diskussion som inte alls fick samma utrymme för tio-femton år sedan, då begrepp som ”källkritik” och ”kritiskt granskande” knappt var kända för allmänheten, än mindre för skolelever men som numera tillför nya dimensioner till nyhetsrapporteringen.
Kontrollen av nyheter
Grunden till all journalistik vilar ändå på någon form av allmännytta, vilket manifest
eras i att man ibland talar om media som ”den fjärde staten”. Hur rapporteringen av nyheter kontrolleras beror till stora delar på vilken typ av media man pratar om, men också i vilken del av världen man befinner sig i.
Att nyheter presenteras på många olika sätt kan vi alltså slå fast. De kan dessutom rikta sig mot många olika målgrupper. Huruvida de får möjlighet att nå fram till önskad målgrupp eller inte beror främst på lagen om yttrande- och tryckfrihet, och där ser det väldigt olika ut i olika delar av världen. Ur svensk synvinkel behöver vi egentligen inte fundera så mycket över just den biten, eftersom nyhetsrapporteringen i Sverige är fri från den typen av regleringar.
Något som vi däremot kan märka skillnad på även i Sverige, är skillnaden mellan statligt ägda media och privatägda media. I det fallet kan media som ägs och kontrolleras av staten aldrig bli fullständigt oberoende, till skillnad från media som ägs och styrs av privata krafter.
Olika typer av journalistik
Grävande journalistisk – nyhetsrapportering som syftar till att avslöja en enskild person eller en verksamhet som har utfört någon form av oetisk eller olaglig handling.
Rättsjournalistik – rapportering från rättsliga processer som syftar till opinionsbildning och som är av nytta för allmänheten.
TV-journalistik – nyhetssändningar samt debatt- och samhällsnyttiga program som visas för en bred publik.
Fake news – medvetet oseriös journalistik som sprids via sociala medier.
Undersökande journalistik – informativ och kunskapsspridande rapportering om orättvisor och utsatthet.
Skvallerjournalistik – nyhetsrapportering som syftar till att exponera och avslöja kända personers levnadsvanor.
