Journalistikens olika grenar
Journalistiken och samhälletJournalistiken och samhället
Utbildning och arbete Utbildning och arbete
Vad innebär journalistik?
Insamling, urval, bearbetning och rapportering av information rörande aktuella händelser och nyheter är vad journalistik handlar om i grund och botten. Det rör sig helt enkelt om data som samlas in, analyseras, sammanställs och sprids via olika typer av medier.
Oftast sker detta med hjälp av en journalist som, efter att ha granskat och sammanställt alla data, sprider nyheten via analoga och/eller digitala mediekanaler. Nyheten når läsaren, som i sin tur sprider den vidare i diverse sociala sammanhang, vilket nuförtiden oftast sker via internet.
Spridningen av nyheter
Att internet har blivit en av de främsta informations- och åsiktskällorna säger en del om samtiden. Nyheter är inte längre något vi endast kan läsa om i dags- och kvällspressen eller höra på tv; det är i högsta grad något vi får till oss i det vi brukar referera till som ”det dagliga bruset”.
Journalistiska media har alltså gått från att omfatta tryckpress, radio och tv till att även omfatta sociala medier såsom podcasts, bloggposts, tweets och så vidare. Ett beteende som inte bara har utvecklats och spridit sig i Sverige, utan något som har skett över hela världen.
Parallellt med att begreppet journalistik har blivit något av en allmän egendom pågår det diskussioner om vad som anses vara seriös journalistik. En diskussion som inte alls fick samma utrymme för tio-femton år sedan, då begrepp som ”källkritik” och ”kritiskt granskande” knappt var kända för allmänheten, än mindre för skolelever men som numera tillför nya dimensioner till nyhetsrapporteringen.
Kontrollen av nyheter
Grunden till all journalistik vilar ändå på någon form av allmännytta, vilket manifesteras i att man ibland talar om media som ”den fjärde staten”. Hur rapporteringen av nyheter kontrolleras beror till stora delar på vilken typ av media man pratar om, men också i vilken del av världen man befinner sig i.
Att nyheter presenteras på många olika sätt kan vi alltså slå fast. De kan dessutom rikta sig mot många olika målgrupper. Huruvida de får möjlighet att nå fram till önskad målgrupp eller inte beror främst på lagen om yttrande- och tryckfrihet, och där ser det väldigt olika ut i olika delar av världen. Ur svensk synvinkel behöver vi egentligen inte fundera så mycket över just den biten, eftersom nyhetsrapporteringen i Sverige är fri från den typen av regleringar.
Något som vi däremot kan märka skillnad på även i Sverige, är skillnaden mellan statligt ägda media och privatägda media. I det fallet kan media som ägs och kontrolleras av staten aldrig bli fullständigt oberoende, till skillnad från media som ägs och styrs av privata krafter.
Olika typer av journalistik
Grävande journalistisk – nyhetsrapportering som syftar till att avslöja en enskild person eller en verksamhet som har utfört någon form av oetisk eller olaglig handling.
Rättsjournalistik – rapportering från rättsliga processer som syftar till opinionsbildning och som är av nytta för allmänheten.
TV-journalistik – nyhetssändningar samt debatt- och samhällsnyttiga program som visas för en bred publik.
Fake news – medvetet oseriös journalistik som sprids via sociala medier.
Undersökande journalistik – informativ och kunskapsspridande rapportering om orättvisor och utsatthet.
Skvallerjournalistik – nyhetsrapportering som syftar till att exponera och avslöja kända personers levnadsvanor.
Journalistiskt arbete
De flesta som arbetar inom området nyheter och media har ett genuint intresse av att förmedla nyheter. Det besvarar frågan ”varför” (om än något förenklat). När det gäller frågorna ”när, var och hur” rör det sig snarare om själva arbetsplatsen.
Vanligast är att arbeta på en tidningsredaktion, nyhetsbyrå eller radiostation som reporter, redaktör, grävande journalist, nyhetsuppläsare, fotograf eller liknande.
De nyheter som presenteras dagligen, som uttalanden från statsministern eller högt uppsatta företagsledare, kommer vanligtvis från en nyhetsbyrå snarare än en enskild journalist. Det gäller även för meddelanden från hovet och liknande.
Nyhetsbyrå
Brevduvornas tid är sedan länge förbi. Idag förmedlas nyheter snarare genom en så kallad nyhetsbyrå. Oftast i form av både text och bild, och oftast gäller det såväl internationella som nationella nyheter.
I Sverige utgör nyhetsbyråerna själva grunden för i princip all media. Det är nyhetsbyråerna som förser landets tidningar, TV- och radiostationer, tidskrifter med flera med verkliga och aktuella nyheter. Flera av byråerna erbjuder dessutom olika typer av prenumerationstjänster som täcker en stor del av landets mediekanaler.
Tidningsredaktion
På en tidningsredaktion arbetar olika typer av yrkesgrupper, som reportrar, fotografer och redigerare. Är det en stor redaktion är den med all sannolikhet indelad i olika områden, som till exempel sport, kultur och nöje. En stor redaktion kan också ha flera chefredaktörer, som vanligtvis ansvarar antingen för dag- eller nattredaktionen.
En tidningsjournalist (reporter) börjar generellt sett sin rapportering via tips från allmänheten eller en nyhetsbyrå. Vanligtvis har man också regelbundna redaktionsmöten då aktuella händelser, eventuella teman samt egna uppslag diskuteras och planläggs.
Artiklar, krönikor och fotoreportage går i tryck efter chefredaktörens godkännande och publicering sker därefter i tidningsform och/eller via tidningens webbplats. I vissa fall även i sociala medier.
Radio och TV
Radio- och TV-journalistik påminner i mångt och mycket om varandra, med den skillnaden att via radio kan överföras endast ljud. Idag är det dock vanligt att modernt utrustade radiostationer kompletterar ljudmaterial med rörligt bild- och textmaterial via webben.
Radioprogrammens innehåll presenteras oftast av en programledare som påannonserar (”påar”) och avannonserar (”avar”) aktuella ämnen, låtar och artister samt eventuella gäster.
TV-programmens innehåll presenteras oftast av en programledare som oftast själv är journalist till yrket, men som också kan vara en känd personlighet utan journalistisk utbildning.
Generellt sett genomförs såväl research som framställning och redigering av utbildade journalister, som ibland syns i rutan, ibland endast arbetar bakom kameran.
Nyhetsbyråer världen över
Nyhetsbyråernas förmedlande roll bidrar i allra högsta grad till massmediernas möjligheter att rapportera om aktuella, ofta dagfärska, nyheter världen över.
Först ut i Sverige var Svenska Telegrambyrå (SvT) som grundades redan 1867, vilket var drygt trettio år efter det att världens äldsta nyhetsbyrå, Agence Havas, grundlades i Paris år 1835.
Andra nordiska nyhetsbyråer som också var tidigt ute var Köpenhamnsbaserade Ritzau (1866) samt Finska Notisbyrån (1915). Även Stockholmsbaserade TT, eller Tidningarnas telegrambyrå (1919) som var och är fortfarande dess fullständiga namn kan sälla sig till detta sällskap.
Specialiserade nyhetsbyråer
Även under 2000-talet har det tillkommit ett par svenska nyhetsbyråer, av vilka Nyhetsbyrån Direkt har kommit att bli ledande inom området ekonomi (vid sidan av nyhetsbyrån Reuters).
2001 startades nyhetsbyrån Siren som är specialiserad på myndighetsbevakande rapportering, och 2014 grundlades nyhetstjänsten Rapidus, inklusive systerbolaget ”Nytt från Öresund”, vars syfte är att uteslutande bevaka Öresundsregionen.
När vi ändå är inne på nischade nyhetstjänster: 1996 grundades nyhetsbyrån CNP, eller Car News & Pictures, av motorjournalisten Johannes Gardelöf. Idag förser CNP ett hundratal svenska tidningar med text och bildmaterial som rör bilar och motorer.
Internationella nyhetsbyråer
Även internationellt sett finns det mängder med nyhetsbyråer som har nischat sig, men det finns också många nyhetsbyråer som når ut till en bredare publik.
Här är en lista över kända internationella nyhetsbyråer världen över
– Asien
Från Peking: Nya Kina
Från Tokyo: Kyodo News
Från Seoul: Yonhap
Från New Dehli: Press Trust of India
– Europa
Från Rom: Agenzia Nazionale Stampa Associata
Från Paris: Agence France-Presse
Från Hamburg: Deutsche Presse-Agentur
Från London: Reuters
Från Madrid: Agencia EFE
Från Darlington: BBC Northern Ireland
Från Atén: Athens News Agency
Från Oslo: Norsk Telegrambyrå
Från Stockholm: Tidningarnas Telegrambyrå
Från Moskva: RIA Novosti
Från Rijswijk: Algemeen Nederlands Persbureau
– USA
Från New York: Associated Press
Från Washington D C: United Press International
– Kanada
Från Toronto: The Canadian Press
– Oceanien
Från Sydney: Australian Associated Press
Etik och granskning
En journalist kan ägna sig åt att skriva och rapportera om olika ämnen, så kallat allmänjournalistik, eller så finns det möjligheten för denne att specialisera sig inom en eller ett par genrer. Det är inte ovanligt att journalister väljer att bevaka ett specifikt intresseområde, som ekonomi, politik, nöje, kungligheter eller mode.
Yrkesetik
Oavsett vilken typ av journalistik man ägnar sig åt finns det alltid en etisk aspekt att ta hänsyn till. Det gäller alla former av journalistik, oavsett om det handlar om att skriva en artikel, leda ett nyhetsprogram, delta i en debatt, genomföra en radiointervju eller annat.
Journalistens yrkesetik bygger till stora delar på tryckfrihet. I praktiken innebär det att nyheter och information till stora delar skyddas av lagar som rör press- och yttrandefrihet. Därmed kan yrkesetiken upplevas som svår att upprätthålla, åtminstone om man som journalist vill vara hundra procent konsekvent.
Källkritisk granskning
Det kan vara svårt, ibland rent omöjligt, att återge information och fakta utan att omedvetet vinkla rapporteringen på ett sätt som gör att de egna åsikterna lyser igenom. Därför är det oerhört viktigt för en journalist, oavsett genre, att granska alla fakta både en och två gånger (källkritisk granskande). I samband med en en intervju bör man också ställa följdfrågor.
Journalistikens roll i samhället
På 1920-talet, under den moderna journalistikens grundade, pågick en debatt om journalistikens roll i ett demokratiskt samhället. Ledande i debatten var Walter Lippmann (författare) och John Dewey (filosof).
Lippmann kontra Dewey
Lippmann ansåg att journalistikens roll borde vara att agera medlare mellan allmänheten och samhällets ledare. Hans tes, eller teori, var att allmänhetens förmåga att ta till sig information från det han kallade för eliten var högst begränsad. Journalistens roll därför skulle vara att filtrera och skriva ner det som sades, för att sedan förmedla det vidare.
Dewey stod för en annan åsikt då han ansåg att gemene man själv var kapabel att ta till sig, och tolka, händelser som eliten informerade om. Hans tes var att öppna diskussioner under ordnade former skulle leda till att de bästa idéerna kom fram.
Dewey hade också vidare tankar om vad journalisternas roll skulle kunna innebära, då han förordade journalistik av granskande karaktär, något man idag refererar till som samhällsjournalistik.
Den moderna samhällsjournalistiken
Begreppet samhällsjournalistik lutar sig än idag mot Deweys teorier, men då i en mer modern tappning. Journalister ses snarare som engagerade medborgare och experterna (som förr kallades eliten) ses mer som medskapare. Därmed lever Deweys tes om att dialog och debatt utgör själva hjärtat i en demokrati vidare.
Utbildning inom media
Vill du jobba som kommunikatör, content eller social media manager, copywriter, journalist eller grafisk formgivare? Då finns det alla förutsättningar för att hitta en utbildning och förhoppningsvis ett jobb inom media.
Oavsett om du vill läsa ett helt program, en enstaka kurs eller ta en kandidatexamen i medie- och kommunikationsvetenskap finns det en utbildning som passar de flesta. Många av utbildningarna fokuserar på kopplingen mellan kommunikation och ekonomisk hållbarhet. Frågor som rör globalisering, klimat, digitalisering och samhällsinkludering är också centrala delar i flertalet utbildningar, vilket är helt i linje med det föränderliga medielandskap vi lever i idag.
Utbildningar på yrkeshögskola
Utbildning: Webbkommunikatör Sociala Medier
Längd: 2 år, heltid
Arrangör: Medieinstitutet i Sverige AB, Göteborg
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Ja
Möjliga yrkesinriktningar: Webbkommunikatör, Content Manager, Webbredaktör mm.
Utbildning: Strategisk kommunikation
Längd: 2 terminer
Arrangör: Berghs School of Communication
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Ja
Möjliga yrkesinriktningar: Strategisk kommunikatör, Brand Manager, Projektledare mm.
Utbildning: Digital Art Director och Copywriter
Längd: 2 år, heltid
Arrangör: Borås Yrkeshögskola
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Ja
Möjliga yrkesinriktningar: Art Director, Copywriter, Digital Media Manager, Content Manager mm.
Utbildning: Journalistik för radio och podcast
Längd: 1 termin, deltid
Arrangör: Jakobsbergs folkhögskola
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Nej
Möjliga yrkesinriktningar: Digital Media Manager, Podcastare, Filmskapare mm.
Utbildning: Visual Merchandiser
Längd: 2 år, distans (deltid)
Arrangör: Stockholm School of Business
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Ja
Möjliga yrkesinriktningar: Butikskommunikatör, Mässdekoratör, Visual merchandiser, Digital Content Creator mm.
Utbildning: Game Creator Artist
Längd: 2 år, heltid
Arrangör: Yrgo
CSN-berättigad: Ja
Praktik: Ja
Möjliga yrkesinriktningar: Game Artist, Spelutvecklare, Texture Artist, Lighting Artist, Animator, Technical Artist mm.
Utbildning inom journalistik
Oavsett om du vill studera på en yrkes- eller folkhögskola, ett universitet, i utlandet eller ta en kvällskurs går det att hitta utbildningar inom journalistik. På heltid, deltid, distans eller campus. De flesta går att finansiera genom bidrag och lån via CSN och många innehåller såväl verksamhetsförlagd som skolförlagd undervisning. Det vill säga både praktiska och teoretiska moment.
Vanliga yrkeskategorier inom området journalistik
Personer som arbetar inom området journalistik har möjlighet att jobba med allt från film, TV och radio till fotografering, produktion, redigering, kommunikation, content writing, copywriting, manusförfattande, digital kommunikation, webbproduktion med mera.
Utbildningar på högskolenivå
– Journalistprogrammet, Stockholms universitet
Typ av utbildning: kandidatprogram
Utbildningslängd: 3 år helfart, totalt 180 HP
Passar den som är intresserad av: undersökande journalistik
– Journalistprogrammet, Göteborgs universitet
Typ av utbildning: yrkesutbildning
Utbildningslängd: 3 år helfart, totalt 180 HP
Passar den som är intresserad av: text, rörlig media samt undersökande journalistik
– Poppius Journalistskola, Stockholm
Typ av utbildning: Grundkurs i praktisk journalistik
Utbildningslängd: 105 studietimmar motsvarande 15 kurstillfällen, deltid
Passar den som är intresserad av: kommunikation samt webbredaktionellt och journalistiskt arbete
– Journalistik, Lunds universitet
Typ av utbildning: kandidatprogram
Utbildningslängd: 1, 5 år helfart, totalt 90 HP
Passar den som är intresserad av: journalistisk arbete inom olika medier
Vill du ställa en fråga? Fyll i formuläret så hör vi av oss så snart vi kan!
