Journalistikens roll i samhället
På 1920-talet, under den moderna journalistikens grundade, pågick en debatt om journalistikens roll i ett demokratiskt samhället. Ledande i debatten var Walter Lippmann (författare) och John Dewey (filosof).
Lippmann kontra Dewey
Lippmann ansåg att journalistikens roll borde vara att agera medlare mellan allmänheten och samhällets ledare. Hans tes, eller teori, var att allmänhetens förmåga att ta till sig information från det han kallade för eliten var högst begränsad. Journalistens roll därför skulle vara att filtrera och skriva ner det som sades, för att sedan förmedla det vidare.
Dewey stod för en annan åsikt då han ansåg att gemene man själv var kapabel att ta till sig, och tolka, händelser som eliten informerade om. Hans tes var att öppna diskussioner under ordnade former skulle leda till att de bästa idéerna kom fram.
Dewey hade också vidare tankar om vad journalisternas roll skulle kunna innebära, då han förordade journalistik av granskande karaktär, något man idag refererar till som samhällsjournalistik.
Den moderna samhällsjournalistiken
Begreppet samhällsjournalistik lutar sig än idag mot Deweys teorier, men då i en mer modern tappning. Journalister ses snarare som engagerade medborgare och experterna (som förr kallades eliten) ses mer som medskapare. Därmed lever Deweys tes om att dialog och debatt utgör själva hjärtat i en demokrati vidare.